|
Varje katt bär på två anlag för färg, det kan vara för samma färg (homozygot) eller
för två olika färger (heterozygot). Anlagen kan vara recessiva eller dominanta gentemot
varandra, d v s att det dominanta anlaget slår ut det recessiva om båda finns. I den här
texten behandlas bara några av alla färger, närmare bestämt de som står upptagna i tabell 1.
Detta är de godkända färgerna för siames i Sverige bortsett från tabbyvarianterna.
| EMS |
Färg |
| n |
Svart (brun) |
| a |
Blå |
| b |
Choklad |
| c |
Lila |
| d |
Röd |
| e |
Creme |
| |
| f |
Brunsköldpadd |
| g |
Blåsköldpadd |
| h |
Chokladsköldpadd |
| j |
Lilasköldpadd |
Tabell 1
Jag börjar "från början" med svart, som på maskade katter och tabbykatter kallas brunt,
men rent genetiskt är det samma anlag. Brunt är dominant över choklad,
så en katt som har anlag för både svart och choklad blir med andra ord svart (brunmaskad)
om inte andra faktorer som spelar in finns med, men det kommer jag till snart.
Två svarta katter som har anlag för båda färgerna kan däremot få choklad
ungar eftersom bara ett av anlagen från varje förälder går vidare till varje enskild unge
(se tabell 2). Lägg märke till att två choklad katter bara kan få
choklad ungar enligt det här exemplet.
|
Pappa - N |
Pappa - b |
| Mamma - N |
NN - svart unge |
Nb - svart unge med anlag för choklad |
| Mamma - b |
Nb - svart unge med anlag för choklad |
bb - choklad unge |
Tabell 2 (Dominanta anlag skrivs med stor bokstav och
recessiva med små. I vanliga fall används andra bokstäver
för att beteckna de olika färgerna inom genetiken, men jag
har valt att använda EMS-koderna för att inte röra till det i onödan).
Ja, det här var ju ganska enkelt... Nu går vi vidare till färgerna blått och lila.
Dessa är resultatet av något som kallas dilution. Dilutionsfaktorn "späder ut" brunt
till blått och choklad till lila. Dilutionsanlaget är recessivt och måste alltså
finnas i dubbel upplaga för att göra sig gällande. Detta innebär i förlängningen att
svarta och choklad katter kan bära på anlag för dilution även om det inte syns.
En parning mellan två homozygota svarta katter som bär på dilution ger svart och blått
på samma sätt som de två chokladbärande svarta katterna gav svart och choklad i exemplet ovan.
Puh, nu börjar det bli krångligt, men håll i dig för det blir snart ännu värre...
Nu ska vi nämligen gå in på rött. Anlaget för rött sitter på X-kromosomen och man kan säga
att det kan vara antingen på (för rött) eller av (för "normal" färg). Efter som en honkatt
har två X-kromosomer har hon också två av det här anlaget, medan en hankatt bara kan ha ett.
Om anlaget är "på" slår det ut "grundfärgen" och katten blir röd. Det här gör att en
hankatt med genen för rött alltid blir röd (om det inte finns dilution...), men en
honkatt som har ett anlag som är "på" och ett som är "av" blir något annat, nämligen
sköldpadds. Det går till så att de både generna (en för rött och en för "normal" färg)
turas om att vara aktiva på olika ställen på kattens kropp, så att vissa partier blir
röda och vissa bruna eller choklad. En hankatt med normala kromosomer har bara en
X och kan med andra ord aldrig bli sköldpadd. Nu undrar du förstås om inte honor kan bli
enfärgade i rött och naturligtvis kan de det. Det krävs bara att honan får
X-kromosomen med rött både från en sköldpadds eller röd mamma och en röd pappa
(se tabell 3). Hänger du med?
|
Pappa - Xd |
Pappa - Y |
| Mamma - Xd |
XdXd - röd hona |
XdY - röd hane |
| Mamma - X |
XdX - sköldpadd hona |
XY - "normal"färgad hane |
Tabell 3 (Utfallsschema för anlaget för rött vid parning mellan
en sköldpadd hona och en röd hane.
Litet d står för att anlaget för rött är "på" i den kromosomen.)
Nu slänger vi in dilutionen bland sköldpaddorna och vad händer då?
Jo, diluterat rött kallas för creme, så vår röttanlagsutrustade hankatt
och dubbelutrustade hona blir cremefärgade och sköldpaddshonan blir antingen
blåsköldpadd (fläckig i blått och creme) eller lilasköldpadd (lila och creme).
|